Hjälte.
Ledig. Från allt utom mig själv.
Fattigt ordförråd och uttrycksfullheten är begränsad. Men så mycket känslostarkare inombords.
Precis som sanden så rinner tiden ut.
Löser upp ovissheten som alltid funnits där på mindre än en minut.
Och kastar minnen och oss själva ut i tomheten.
Vi missade vackra ting och lät dem sväva förbi.
Jag var blind som lät det hända.
Himmel vs. Helvete
Öppnar fönstret och lyssnar på det smattrande regnet.
Tänker,
Att det är bara jag som kan känna regnet mot min kind.
Eller, se det jag ser.
Eller känna smaken som möter min mun.
Jag går vilse mitt i vardagen,
Och allt bryter ner mig.
Det står 0-1 just nu.
Himmel-Helvete.
Med det går över!
Precis som ett väder.
Fool in the rain.
Det regnar ute och jag sitter på bussen hem och lyssnar på Zeppelin. Ganska fint, fast egentligen skulle jag vilja sitta på en parkbänk någon annanstans och lukta på regnet.
Med någon.
Så börjas det igen.
"Sex, är den nya religionen!"
Säger män som är fulla av åtrå och lust,
Lidelse & begär.
-
Ånger.
Som ett raseri av själens alla klippor,
Är åtråns brinnande vågor.
-
Från arkivet.
Jag vet att det är dumt.
Jag har inte nära till orden längre.
Men jag lever för fort för att hinna formulera dem.
Istället sätter jag en hand över glipan till verkligheten och tänker på allt fint.
Hans hud. Din blick. Och vad som en gång varit vårat. "
Jag ler.
Och somnar om.
Jaha? Men vad är kroppen då, om inte en lek?
Märkt av tiden.
Det var ett år sedan du försvann från oss idag.
Ett år sedan du var tvungen att släppa taget.
Du var märkt av tiden.
Du bäddade för vinden och lät strömmen föra dig vidare.
Precis som den alltid har gjort.
Fri, det var du alltid Morfar.
Jag vet,
Att döden skapar hål som är omöjliga att fylla.
Du förblir alltid en del av oss.
Ett år.
Vila i frid älskade Morfar.
Vi ses igen.
Tack ni fina.
Mitt i mellan någonting.
Det som blev över.
Jag.
Blev över.
Till sist. Precis som vanligt.
Här ligger jag och ickeduger lite till.
Här står jag och går sönder lite.
Du stryker försiktigt känsla mot min hud.
Klyver mitt enda motstånd mitt itu.
Lägger en hand tätt mot jaget och med endast ett par ord vinner du kampen.
-
Jag stannar, inlåst i mitt eget.
Med ett inom som ingen någonsin har känt.
Hejdå mitt jäkla vinterland.
Vad bryr jag mig om Varför
Om allt som spelar någon roll.
Papperstunn.
Färglös.
Kvällen är lika obeskrivlig som självklar.
Sakta men säkert pyser luften ur ballongen.
Snabbvisit i stan.
Det blev en tripp till staden med världens bästa mamma idag.
Jag införskaffade nya svarta Cheap Monday, en free bra till balklänningen (världens osexigaste bh), bilstereo till bubblan och helt spontant blev det en fantastiskt fin långklänning från Carlings också.
Nu ska jag på promenix med mamsen, sen blir det skruva bil.
Meningen med det här inlägget var ju egentligen bara för att få visa upp min fina långklänning hihi.
Med trasiga byxor och en trasig axel.
Solen lyser och hur kall vinden än må vara så är ljuset varmare.
Alla gör vi så gott vi kan.
Det skålar vi på!
Hon är lite fåordig ibland den där fröken fräken.
Förlåt mig om mina ord bränner hål i din sanning.
Men den ligger som en munkavle över mina läppar.
-
Rationalitet möter känslor.
Men vänta nu,
Kan det finnas rationalitet bakom förnuftet?
Nä.
Insomnia
Du älskar mig hänsynslöst.
Älskar mig till klockan ett.
Två.
Tre.
& Fyra.
Kl fem och sex håller hon mig ännu hårdare.
Släpper inte taget förrän det är ljust ute.
Dårskap är alltid morgondagens första dos som du inhalerar, tillsammans med gårdagens konsekvenser.
Både mina demoner & änglar lockar på mig.
De byter plats så ofta att jag oftast inte kan skilja på vem som är vem.
-
Med mig i sängen ligger trötthet och ledsamhet. Sinnesro är långt borta.
Livet traskar på medan jag funderar över mina dragkrafter.
Längtan.
Men ännu mer över ärlighet. Något som alltid ställer till det för mig.
Längtan har jag lärt mig att hantera,
Det är en värmande glöd och en parentes i samtalet om dig och mig.
Ärlighet har jag ingen kontroll över.
Den oron tillåter ingen sömn. 
Jag kan inte lämna något, inte ens det som har lämnat mig.
Svår. Gör mig mer övertygad.
Med de vackraste ord som jag minns.
Allt för din skuld.
Jag har flera kroppar att luta mig mot än en.
Under tiden jag skriver det här har jag redan dött flera gånger. Med en enkel axelryckning slår verkligheten till,
Det är över nu.
Jag fick frågan igår om vad som var roligast, musik direkt eller musikalen.
Utan tvekan musikalen, det har varit de roligaste och finaste dagarna i mitt liv. Mina fina estettreor, ni är bäst.
