I eat Kids

Spelningen igår gick "ok" glömde jag säga. Vi blev strömlösa och fick avbryta 2 gånger, vädret hade också kunnat varit bättre.

Jag städar, har ont, lever inte livet.

Kritiserar. Jag vet att det är fel, och att felet alltid sitter i oss själva. Men det är svårt att inte beskylla någon annan för våra känslor. Jag vet att vi måste lägga våra förstorningsglas åt sidan och ta fram våra speglar. Det är meningen att vi ska fokusera på oss själva och inte kritisera andra.
Hur svårt ska det vara egentligen?