Klart slut, jordgubbstrut

Ikväll har jag minsan fått lärt mig att köra åkgräsklippare (nåväl, nästan lärt mig)  Slutsatsen lyder: Det är ungefär lika hemskt som att köra bil.
Då undrar jag: Vad är det som alltid går fel mellan mig och maskiner som har växelspakar?
Det är pinsamt vad jag är dålig på det där.
Lika pinsamt som att måsta köpa skor i st 35 när man är närmare 170 cm.

För det är jag. 168 långa centimeter numera.
Jag tar dom och dansar vidare härifrån.


mindre-snygg-bikini-rand-bild.

Igår, idag, imorgon.. Men sen då?!

Jag fick nattligt sällskap inatt, och det var precis vad jag behövde.
Dig.

Jag repar hårt med Tove. Spelar gitarr tills fingrarna blöder och tar kort till vår väldigt ouppdaterade myspace. Dricker te och slöar i hängmattan.






They can't take yesterday.

Varför dessa hastiga förändringar? Det undrar jag lite skeptiskt.
Vad vill ödet med detta? Och en tanke slår mig:
Ska jag dö snart?

Men visst har jag sagt att livet är jobbigt här.
Gud så vi lider. Verkligen.
Inte.

Nä, jag tjuter inte.
Inte idag inte.




I'm a coward, so I ran from the fight

Vet ni? Jag är hemma nu. 02:30, fast jag har varit hemma en liten stund nu. Göteborg/Danmark/Skara var trevligt och jag träffade en pirat.
En pirat som tog av sig hatten för mig.

Nu
Vill jag gömma mig. Fly landet. Fast, det känns skönt att vara tillbaka på "landet". Jag vill skriva musik, sitta uppe hela nätterna för det är då inspirationen flödar som mest. Jag ska skriva, om er, om livet.
Om oss.

Ni eller livet är inte skyldiga mig någonting.
Jag fick livet, sedan får jag klara mig själv. Men.
Jag är van, och har förmågan att verka helt jävla orörd.

P.s

Jag har under de här 2 veckorna åkt över 400 mil, I BIL. D.s

2

Inte i kärlek heller.

Så det ordspråket är ju en myt.

You fall, just to learn how to stand

Undrar över :
Tur i spel = Otur i kärlek.
Otur i spel = Tur i kärlek.

Jag har aldrig haft tur i spel.


Imorgon kommer jag hem, äntligen!


Snart är jag full och snäll

Midsommar i Skara.
Rena rama festen.

Danmark bjöd både på det ena och det andra, vi gick på legoland, blev genomblöta i vattenkrig mot galna danskar, såg en haj eller två. Gick på Lalandia vilket var ett hotell som gav "utomlans för en dag" känsla, badade och bubblade bubbelpool i 50 grader, satt ute i solen och solade lite för mycket (jag ser ut som danska flaggan just nu.) Igår blev vi, jag och mirja nästan dödad av 2 st random 8åringar. Det var ungefär det, i korta draget.



Two can't keep a secret, if one of them is dead.

Om jag fick välja, så skulle jag vilja veta vilka ni är när ni inte är hos mig.

Liseberg var vi på idag, blev träffad av spottande snorungar och sparkade in tån i en stor sten (ännu skönare är det med gladiatorsandaler). Jag åkte stort sett bara barnkarusellerna med min lillebror eftersom jag är alldeles för feg för de stora. Mirja tvingade mig dock att åka en gunga som praktiskt taget gungade oss rakt upp och ner.
Och det var döläskigt!

Imorgon klockan 9 bär det av till Danmark.
Så härifrån kommer det inte bli mer bloggande, och inte särskilt mycket sms:ande heller, möjligtvis till de vackra själar jag alltid tycker är värda ett.
"J, älskar dig."
Gulligt.



When did your heart go missing?

Såhär på morgonkvisten då alla redan somnat, ligger jag och filosoferar för mig själv (och med det menar jag att jag ligger i sängen och bloggar och funderar över världens alla små knepiga ting.)

Funderar över konsten att "ge och ta". Om besvikelse när man ställt upp för någon, försvarat, förklarat och fixat. och att sedan inte få det återgäldat, när man bett om något tillbaka.

Om situationer då man får höra hundra positiva saker om sig själv, och så en negativ grej. Det enda man då kan komma ihåg då är den där negativa saken. Det är den som fastnar i själen som en vass glasbit.
Varför är det så mycket lättare att tro allt som är negativt?

Men just nu känner jag mig allt annat än inspirerad eller inspirerande.
Ungefär som en av de vissna blommor i häcken här utanför, den har också sett
bättre dagar.
Precis som, Du&Jag.


Undanflykter. Nog är det märkligt ändå.


KLINKERS!

Är det nya ordet för tönt. Just so you know.

Är framme i Göteborg, det tog ju bara 12 timmar, och där inräknas alldeles för många fikapauser. Liseberg blir det imorgon och man är ju trots allt ledig,
Så man kanske ska uppföra sig som så.



I'm so homesick, for some place I'll never be.

haalllllllå?

Det är tidigt, och jag är lite trött. Så ni behöver inte ta mitt blaj-blaj på största allvar.

De senaste veckorna har jag känt mig allt för låg, grå.. Äcklig? Det beror nog mestadels på vädret. Och i sådana tillfällen ÄR DET OKEJ att säga : klipp dig och skaffa ett jobb! Eller något med stil : Ta en dusch för fan.

Indeedio, it is okey!

Och nu åker vi, jag och bästa vän till Göteborg och Danmark!




It's hard, to walk away.

Klockan är halv 12, egentligen borde jag vara kvar på Tonys 40års fest och bugga loss med André till Curtis Heat. Men icke.

Imorgon åker vi, jag och min bästa vän till Danmark.
Klockan 06:00 dessutom, roooligt.
Så jag överlämnar återigen bloggvärlden i era bloggkapabla händer, för en stund. Tror jag.



Förövrigt så har blogg.se stora problem tror jag.
Eller så är det mig det är fel på?

Don't defend what's not attacked

Jag gjorde en ganska rolig upptäckt idag när jag satt och plattade håret och lyssnade på en live-skiva med John Fogerty som jag ägt sedan jag var liten. Under sista refrängen på "Bad moon rising" så sjöng han : There's a bathroom on the right istället för: There's a bad moon on the rise.
...Tror jag.

Dagens läxa blir i alla fall att inte stressa och springa runt som en tok utan att ha ätit någonting på hela dagen. Mitt uppi allt packande, hårplattande, klädvikning, duschande, benrakande (haha!) så sa kroppen nej och gav mig en blackout och jag ramlade ihop.

Så, när ska jag komma ihåg att min kropp är klen och tål inte så mycket?
Svar: Aldrig.

♪ ♫ ...



Världens bästa version av denna sjukt underbara låt!
Nog för att Eric Singer också gör den bra, så kommer det alltid att vara Peter Criss låt! 

Hur gick det här?

Jo, tack bra!

Jag har hittat :
*Pappas kamerakabel.
*Mirjas sedan länge försvunna skiva.
(Förlåt att jag aldrig lyssnar, du har från och med nu A-L-L-T-I-D rätt.)
*Min Ipod kabel, ska se om aset fortfarande lever.

Sedan har jag
*Skruvat upp en krok till gitarr nr 2.
*Fixat ett band till gitarr nr 2.
* Lagat ett örhänge.

En bra kvinna reder sig själv. Eller hur!?

Jag borde inte sälja min själ.

Det har blivit för lite musik skrivet de senaste veckorna och det gör mig lite dyster. Det är ett bra sätt att uttrycka sig på. Det är mitt liksom många andras sätt att få ut känslor som hugger kvar i en.
Ett försök att lämna av m-i-g, samtidigt som jag sparar, kapslar in och bevarar.

Oftast blir det om någonting jag själv varit med om, med en smula förvridning så att det inte ska vara så uppenbart. Ibland är de optimistiska och romantiska, ibland är de sorgsna.
De kan vara lättspelade och alldeles för svårspelade.
Men allt går ut på samma sak.

-Berör min själ.


Vrooom! Svisch! Svosch! Vrooom!

Boom?

Ibland blir orden för svåra, eller känslorna för privata. Då går det inte att skriva. Trots att det mest troligaste är att mina "flaskpostar" aldrig blir hittade, inte av den jag riktade mina ord till i alla fall.

Så, det blir då dumt att skriva om känslor som ibland sköljer över mig, som att inte räknas. Vara orespekterad och överkänslig och... Hudlös.

Tack för att du lärde mig tugga tuggummi mamma.


I don't know if I can be tough enough

Så länge du vill ha mig.
Passionerat och, uppriktigt.
Reserverat.
Lögnaktigt och ironiskt.

Ärligt.

Jag hoppas Daniel säger nej.. Fan va roligt!


.. Jag är lite.
Lömsk och randig.


What's in the past can be forgotten.

Flydde Hammarstrand och bosatte mig i stan under några dagar, mysigt as always.

Nu ska jag stressa mig igenom helgen, med att packa, packa upp och packa ännu mera.  Åka till mamma, åka till pappa, åka till mamma och åka till pappa igen. För imorgon har Tony sin 40 års fest, och tidigt på Söndagmorgon åker vi till Göteborg/Danmark

... Ingen bra timing.. Alls.



We'll laugh again.

Hemska drömmar, plågad, en ångest som ligger och kryper i ryggslutet på mig.
Det är tur du är min vän.

Jag har blivit pirat, på facebook.
Och jag gillar det!
ARR!





My spirit soars at night

Jag kom hem, till ingen alls.
Då får man tycka lite synd om sig själv.
Trodde jag, men min bror kom hem, sa hej, och gick och la sig.
Så lika ensam var jag ändå.

Det är lite nattregn här och plötsligt från ingenstans kände jag mig lite vemodig och börjar undra vad som är fel. Jag stod nyss högst upp på ett berg, stark och skrek av lycka.

Öppna fönstret och höra smattrande regn.
Tänker.
Att det är bara jag som kan känna regnet mot min kind.
Eller, se det jag ser.
Eller känna smaken som möter min mun.

Samma gäller för dig.

Med det går över, precis som ett väder.
Du är alltid lika vacker, i regn som i solsken.

Kyss och kram, vi hörs när jag vaknar upp igen!

Shout it, shout it out load

Hemma från Stockholm.
Kiss var så sjukt bra. Paul Stanley var cool och åkte linbana ut i publiken medans han sjöng "I was made for lovin' you" Sedan var Gene Simmons ännu coolare och dregglade och spottade innan han hissades upp i taket och sjöng min all favorite "I love it loud"

Fick stanna upp i allt hoppande och skrikande och fundera på om jag drömde eller om jag verkligen stod där, så pass nära Gene att jag nästan kunde rycka honom i tungan.

Jag har hittat ett paraply också, äntligen!
Ett genomskinligt med röda prickar.
Det var fint.
Och retro.

Ibland så stängs ett fönster,

Och en dörr öppnas.

Väskan är packad och även fastän man bara ska vara borta i 4 dagar så har man ju inte någon anledning att INTE ta med sig halva garderoben.
Typ.
Jag menar, man kan ju aldrig veta, om man kommer ramla i en sjö eller något sådant. Bäst att ha med sig ett alternativ.

Så,
så mycket bloggande kommer det ju inte att bli i alla fall.
Så jag överlämnar det i era bloggkapabla händer. Ett tag.

Vi syns!


Vi är fan döcoola vi två.

Jag gör dåliga facerapes och säger dåliga citat och kan INTE koka ris eller värma snabbmat i micron.

Mitt liv suger.

Okej, skämt åsido.
Imorgon är det skolavslutning och om det inte vore för mina never så skulle jag mått toppen. Just nu har jag ont i magen. PÅ LÖRDAG ÄR DET KISS. Jag och kusin (som förövrigt fyller 18 idag, GRATTIS!) ska röja sönder.

Bokstavligt talat.
Vi ska inte kunna gå eller prata på flera dagar, och så ska det susa och ringa i våra öron!



To face the sweet you have to face the pain

Regnet gjorde håret lockigt och det gick bra och dåligt på sjukhuset idag. Precis som vanligt, men det mesta var bra. Hälsade på Rolle min kära plastfarfar som ligger inne just nu. Krya på dig kramar till dig. ♥

Det är minnestund för Niklas ikväll också, så dit vill jag ju gå.
Nu måste jag fortsätta städa ur lägenheten, packa kläder, vad det nu än är jag gör..

Det bästa i livet har inget pris.

Jag är hemma nu.

I en svindlande vacker värld. Himlen är blå och löven på träden lyser så gnistrande gröna. På sommaren är färgerna mycket finare, friskare.
Ljumma vindar som omfamnar och sol som kysser mina kinder,
så att det får svida lite.

Varma sommarkvällar med längtan efter dig. Eller efter dina lite småkyliga handflatar på mitt ryggslut, mina fingertoppar vill smyga över ditt bröst.

Nätter då vi två förenas.
Jag ska lagra dem i mitt blod. Det ska jag.

Sedan öppnade jag ögonen och tittade ut: grått och tråkigt.
Det var ju dumt.


Ain't no sunshine

Hörru väder!
Har vi inte haft den här diskussionen tillräckligt många gånger?

Ja det är trevligt med +25 grader i nästan en och en halv vecka i mitten på maj någongång, men tro inte det räcker för hela sommaren?!

Mörka moln, kyla, blåst, inte kan man gå barbent. Är det sommar det?
Lite regn är mysigt om man har ett fint paraply (genomskinligt med prickar i olika färger, jag har inte hittat mitt drömparaply ännu, men den dagen..... ♥)

Tills dess, sol tack!

Tack på förhand.

Won't you play me a tune?

Fint pianoklinkande till vänster.
Fint gitarrklinkande till höger.
Skrik, gitarrsolon och någon som slår på trummor nedanför mig i källaren.

Här kan man ju sitta hela dagen.
En dag som denna, då man inte har några lektioner alls utan kommer på skolan av den enkla anledningen för att träffa mina vänner (som stannade kvar i sina hembyar istället......)
Och äta såklart.


Sleep tight.

Ännu en dag med sorg över vår hemby.
Det är så sjukt ofattbart.
Och orättvist.

Vila i frid.

Fool, I ain't gold.



Jag slåss med de små bokstäverna, för de är lätta och saknar tyngd.
Inte alls som dina. Men vi slåss med toner.
Toner, för hur mycket roligare än ord är inte de?

Jag fick en bra låt och några visa ord av min far idag. Ikväll. Nyss faktiskt.
The Rolling Stones – Beast Of Burden
(Ja, det går att klicka på länken, smart va!)

Kan dock inte bestämma mig om jag gillar Rolling Stones eller Bette Midler's version bäst..
Men som om det är det största problemet jag har just nu?

Rolling Stones vinner nog i längden i alla fall.

Take a ride on the merry-go round

Jag vill smeka din kind och berätta för dig hur fantastisk du är, bara säga allt du behöver höra.
Jag vill.
Så jag gör det härifrån.

Men det är så oklart om det är ett dovt fnittrande eller ett snyftande jag hör.
Vad det än är, kan vi inte bara fly landet?

But he's so beautiful,
such a beautiful disaster

Let's all move to Kokiri Forest (?)

Byn där ingen blir vuxen.

Varför kan inte livet vara som ett Zelda spel för?

It's hard. But it's harder to ignore it.

Kära granne, du med medelålderskrisen!

Jag har hört att du skaffat dig en motorcykel, eller, ja hela Frösön har nog hört att du skaffat dig en motorcykel.
Det är väl dumt att testa hur fort den går från 0 till 100 BARA på den här gatan? Det finns säkert gator i tex. Albanien också min vän. Så många att du säkert hinner vara borta i flera år innan du kört igenom alla.

Hej, så länge!

Love your chaos


Det var en gång, någon annanstans.


Nu är det nu

Jag är så jävla less på idioter.

Bra sagt.

Nu ska jag och Tim lira gitarr!

RSS 2.0