Only beautiful bright eyes lie

Det spelar ingen roll vad jag än säger.
Jag klarar inte av att ändra på migsjälv.
Jag kan inte vara annat än svag och klen och allt negativt som finns.
Jag är ledsen.

Det spelar ingen roll hur mycket jag igonerar att det gör ont.
Den krypande självkänsletjuven suger i sig varje liten droppe av det jag har som liknar självförtroende och självkänsla. Helt väck.

Varför finns känslor? Och varför är man ingen sten för?






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0