I've got my poetry to protect me.

Jag är bara Nu.
Bilden du ser.

Jag är sorg.
& tårvåta kinder.
Någonting som får dina revben att brista och falla sönder.

Även om jag vaknar mitt i natten. Frusen och fastbunden till något som verkar likna en cirkus. Även fast jag har hela universums tyngd på mitt hjärta säger jag
att jag skulle lika gärna kunna sitta på en parkbänk.
Just nu.

Bakom en bländande lycka och en gammal barnpanik som inte vuxit ifrån mig ännu.
Jag är mer vit än någonsin. Trots allt svart du har gett mig.
- Märkligt.. Tänker jag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0