I eat Kids

Här började jag skriva ett inlägg om året som har gått, med återblickar och en hel del fina bilder. Men väldigt genast blev det alldeles för långt.
Det blev ohanterligt.
Ungefär så skulle man också kunna beskriva året 2010. Underbart, men ohanterligt.

Så istället för tillbakablickar och saknad så vänder vi oss framåt.
Där allting fortfarande är oförutsägbart.
Jag är tacksam över det som varit och förväntansfull över vad som komma skall.