Fattigt ordförråd och uttrycksfullheten är begränsad. Men så mycket känslostarkare inombords.
Precis som sanden så rinner tiden ut.
Löser upp ovissheten som alltid funnits där på mindre än en minut.
Och kastar minnen och oss själva ut i tomheten.
Vi missade vackra ting och lät dem sväva förbi.
Jag var blind som lät det hända.
Kommentarer
Postat av: Marianne Åkerlund
Duktig du är Rebecca! Så mycket djupa och kloka tankar i en sån liten vacker flicka....Hjälp, när blev ni alla så vuxna? Känner mig plötsligt väldigt gammal.....Puss!
Trackback
