Förhandlar med mig själv om min acceptans.

"Du borde veta att du är vacker, innan det är för sent".

Så,
Jag klär av mig ännu ett ansikte.
Förvandlar mitt skelett till genomskinligt glas.

Det är ingen fara.
Jag har ju mig och min tungt inristade signatur.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0