No worries.

Pga bacillskräck flydde jag till min mamma i skogen och isolerade mig från magsjukan som min storebror lyckades dra på sig.
Därför jag så hastigt och lustigt försvann.

Idag drog vi ut i skidspåret jag och mamma och det var lättare sagt än gjort. Det var nämligen ospårat och cirka hundra träd som tippat över spåret pågrund av snömassorna. Men vi kämpade oss igenom de 5 km och dansade limbo och sjöng.
Imorgon blir det nya tag, på berget förhoppningsvis.
Jag har saknat skidåkningen ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0