Poltergeist.

Oftast sitter jag bara vid sidan av och betraktar när livet passerar.
Men ändå alltid i någon slags beredskap.
Aldrig nöjd.
Och jag tror alltid det värsta om andra. Om mig själv.
Men jag sitter ändå alltid brevid.
Oengagerad.
Men alltid redo på att bli lämnad.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0