Det enda som skiljer mig från en galning är att jag inte är galen.

Jag vet redan i förväg, att timmarna innan ron slår till blir oerhört långa.
Det känns alltid i hela kroppen.
Det kanske är för att det känns så ensamt, så ödsligt och att det inte finns någon att hålla.

Älskade virvelhjärta, var finns du då?

Är man bara infantil och enkel om man nöjer sig med mat, sömn och sysselsättande sex?
Kanske är det nog för att ge vissa ro i själen.
Att vara lättillgänglig alla tider på dygnet.

Det känns även då när hon försöker att vara komplicerad, då hon möter någon som spelar svår.
-

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0